Parallelluniversum

Jag gör ju praktik just nu på ett hospice. För er som inte vet är det en avdelning där patienterna spenderar sin sista tid i livet och får vård i livets slutskede. De flesta är svårt sjuka i cancer och de flesta är ganska gamla, snittålder ligger väl runt 75-80 år. Då känns det konstigt att ha den här konversationen:

- Finns det något speciellt område som du skulle vilja jobba inom sen när du är färdig sjuksköterska? Hade du tänkt vidareutbilda dig?

- (jag) Jo, jag vill väldigt gärna bli barnmorska. Skulle vilja jobba på en ungdomsmottagning.

- Jaha, vad kul! Men då är det ju jättebra att du är på hospice och gör praktik, det måste ju vara väldigt givande om du hade tänkt gå den vägen sen.

- (jag) Eh....hur menar du nu?

- Jo men det är ju ungefär samma typ av jobb. Samma känsla med patienterna kan man säga.

- Ja...eller...kanske inte riktigt...?

- Jo men det tror jag verkligen att det är. Jag har läst det någonstans att det är så.

- (jag) Okej. Jo..har du läst så måste det ju vara så liksom.... (???)

Jo det är verkligen samma sak, samma känsla och samma inställning man har när man snackar sex med tonåringar, förlöser kvinnor, skriver ut preventivmedel och gör graviditetstester som att ta hand om en cancersjuk 85-åring som håller på att gå bort. Det är ju faktiskt exakt samma sak.

Herregud vissa människor lever tydligen i ett parallelluniversum.

Kommentarer
Postat av: Anna

Ehhh alltså jag antar att det var någon form av dement patient som sa detta!?

2009-04-17 @ 21:00:25
URL: http://blogg.aftonbladet.se/2007
Postat av: Mia

Om det vore så väl...

2009-04-17 @ 21:33:53
URL: http://miacollin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0