Viva la vida

Idag har jag ägnat eftermiddagen åt att passa barn. Jag har passat samma små barn i snart tre år och brukar allt som ofta hämta dem på dagis/skola osv. Idag skulle jag hämta dem, gick först och hämtade den lilla 4-åringen på sitt dagis och sen skulle vi hämta hennes 7-åriga storasyster på sin skola. När vi kom satt hon djupt koncentrerat och ritade något och efter en lång stund så var hon äntligen klar och då kom hon fram och gav mig den här teckningen:



Den föreställer då alltså hon och jag när vi är på promenad i matchande rosa klänningar och likadana frisyrer. Jag höll nästan på att börja gråta för det var så himla gulligt och fint av den lilla tjejen att rita en så fin bild. Lovade henne att jag skulle hänga upp den på mig vägg där några av hennes tidigare verk redan hänger.

Jag hade känt mig lite hängig under dagen och ungen fick mig verkligen att bli så himla glad. Gullunge!

Den lilla 4-åringen tog i och för sig ner mig på jorden ett par timmar senare när vi var hemma och lekte i deras lekrum. Jag klädde ut mig lite tjusigt i någon sjal och ett par balhandskar för att skoja lite. Då fäller hon följande kommentar:

"Nu ser du ut som en kvinna."

Jag undrar spontant vilken bild hon har av mig i vanliga fall. Nästa gång jag ska dit är det jag som har på mig klänning.