Längtar bort, längtar hem.
Jag känner att det kryper i kroppen på mig. Det gnager i mitt huvud hela tiden och jag tror inte att jag kan stå emot det så länge till. Min Spanien-abstinens har satt igång på riktigt och det finns egentligen bara ett alternativ för mig. Nästa veckas huvudsakliga mål kommer vara att hitta en bra och billig biljett till Madrid.
För er som inte känner mig så är Spanien en ganska stor del av mitt liv. Har spenderat varje sommar i mitt liv i en liten håla i södra Katalonien där jag nu har många nära och kära vänner. Efter gymnasiet drog jag till södra Spanien, närmare bestämt till Granada för att plugga spanska i ett år. På grund av stor förälskelse i Andalusien plus en likartad förälskelse i andalusisk man så stannade jag kvar något år till.
Finaste gatan i Granada, Paseo de los tristes, som leder fram
till detta torg med vidunderlig utsikt över La Alhambra.
Min favoritplats på hela jorden. Mirador de San Nicolas. Här skulle jag
kunna sitta i timmar. Har jag i och för sig gjort många många gånger.
När jag åker till Spanien känns det inte som att jag åker bort utan det känns som att jag åker hem. Det känns tryggt på något vis och nu känner jag att det var alldeles för längesedan som jag var där. Min fina kompis Jennifer pluggar nere i Madrid nu och jag och syster planerar att åka ner och hälsa på henne.
Då ska vi äta frukost på sunkig spansk bar, café con leche och bröd med olivolja och tomat. Vi ska sitta på uteserveringar och dricka vin, käka tapas tills vi spricker, dansa till dålig spansk popmusik, äta magdalenas och dricka leche merengada. Babbla spanska och utropa saker som "La Virgen!"(Jungfrun!) eller "Los santos en el cielo!" (Helgonen i himlen!) när någonting sensationellt händer.
Madrid
Sen saknar jag byn också. Min by i Katalonien. Men dit kommer jag nog inte förrän till sommaren. Men då ska jag äta skaldjur tills jag får skörbjugg, dricka drinkar på restaurangen i hamnen, äta glass i sanden och dricka kaffe på torget.
Min by.
Titta vad glad jag blir när jag får vara i Spanien=)
Flygbiljett it is alltså.
För er som inte känner mig så är Spanien en ganska stor del av mitt liv. Har spenderat varje sommar i mitt liv i en liten håla i södra Katalonien där jag nu har många nära och kära vänner. Efter gymnasiet drog jag till södra Spanien, närmare bestämt till Granada för att plugga spanska i ett år. På grund av stor förälskelse i Andalusien plus en likartad förälskelse i andalusisk man så stannade jag kvar något år till.
Finaste gatan i Granada, Paseo de los tristes, som leder fram
till detta torg med vidunderlig utsikt över La Alhambra.
Min favoritplats på hela jorden. Mirador de San Nicolas. Här skulle jag
kunna sitta i timmar. Har jag i och för sig gjort många många gånger.
När jag åker till Spanien känns det inte som att jag åker bort utan det känns som att jag åker hem. Det känns tryggt på något vis och nu känner jag att det var alldeles för längesedan som jag var där. Min fina kompis Jennifer pluggar nere i Madrid nu och jag och syster planerar att åka ner och hälsa på henne.
Då ska vi äta frukost på sunkig spansk bar, café con leche och bröd med olivolja och tomat. Vi ska sitta på uteserveringar och dricka vin, käka tapas tills vi spricker, dansa till dålig spansk popmusik, äta magdalenas och dricka leche merengada. Babbla spanska och utropa saker som "La Virgen!"(Jungfrun!) eller "Los santos en el cielo!" (Helgonen i himlen!) när någonting sensationellt händer.
Madrid
Sen saknar jag byn också. Min by i Katalonien. Men dit kommer jag nog inte förrän till sommaren. Men då ska jag äta skaldjur tills jag får skörbjugg, dricka drinkar på restaurangen i hamnen, äta glass i sanden och dricka kaffe på torget.
Min by.
Titta vad glad jag blir när jag får vara i Spanien=)
Flygbiljett it is alltså.
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag vill, jag vill, jag vill! Vi måste dra, jag behöver det!
Postat av: Mia
Ja verkligen! Vi måste faktiskt det=)
Trackback
