Viva la vida

Jag hatar första dagen på ett nytt ställe. Jag ser mig själv ändå som en väldigt social person som oftast gör ett ganska bra intryck och de flesta verkar tycka att jag är trevlig. Men första dagen på nya ställen är jag alltid lite reserverad och lite vaksam. Likaså idag. Jag hatar att man inte känner någon, man vet inte var någonting ligger så man går hela tiden åt fel håll. Man har ingen koll på rutiner så man kan inte förbereda sig på vad som kommer härnäst. Allt detta kombinerat gör att man känner sig som en idiot.

Jag går min sista termin och är klar om bara några månader. Jag är faktiskt ganska duktig på mitt jobb, eller ja blivande jobb. Ändå blir jag helt handlingsförlamad första dagen på praktiken. Alltid. Jag skulle dela mediciner idag. Något som borde ta typ en och en halv minut att göra. Det tog mig typ tio minuter bara för att jag var så himla nojjig att jag skulle göra fel så jag var tvungen att dubbelkolla allting hela tiden. (Min värsta tvångstanke, att jag ska döda en patient för att jag råkar ge fel dos)

Jag hade i alla fall en snäll handledare och stället i sig verkar mysigt och fint. Ska bara komma över min första dag-/prestationsångest så kommer det säker att bli jättebra. Sen kan det nog hjälpa att man har sovit mer än 5 timmar om man vill göra ett bra jobb. Så jag kan ju ta tillfället i akt och säga att om ni på något sätt vill kommunicera med mig idag så gör det innan klockan nio för efter det vill jag ligga i min säng och försöka sova.