Viva la vida

Det känns som att kollektivtrafiken inte fungerar som den ska när det tar 50 minuter att ta sig från Västra skogen till Telefonplan. Evigt väntande på 4:an vid Fridhemsplan och ytterligare väntan på tunnelbanan vid Hornstull. Men ändå, 50 minuter. Det är som ett skämt. Fick dessutom en oroväckande insikt vid Fridhemsplan. De har öppnat ett Espresso House i spärren som öppnar klockan 6 på vardagar. Detta Espresso House kommer jag således att passera varje morgon på väg till jobbet i sommar. Ska nämligen jobba i Liljeholmen och i och med att blåa linjen kommer att vara stängd mellan Fridhemsplan och Kungsträdgården (hata) hela sommaren så är detta min enda alternativa resväg. Jag vill inte veta hur många koppar kaffe jag kommer att köpa där under tidiga morgontimmar. Tur att jag har lovat mig själv att köpa gymkort för mina skattepengar jag får tillbaka innan midsommar. Annars skulle det kunna gå riktigt illa.

Väl framme vid Telefonplan fick jag i alla fall en mycket trevlig kväll i sällskap med systrarna. Anna hade bakat cupcakes som var urgoda och vi drack vin och babblade. Sen lekte vi en introlek med hjälp av Spotify. Jag gissade rätt på Britney Spears, Backstreet boys och TLC. Jag skyller denna kunskap på det faktum att jag var tolv år 1998 och därför lärde mig dessa låtar mycket väl när jag dansade loss till Absolute music 19 och Most Wanted Millenium framför spegeln i mitt flickrum. Those were the days.

Nu ska jag sova och tänker ägna förmiddagen imorgon till att, belive it or not, plugga. Det enda jag gör nuförtiden typ. Sen ska jag kanske åka till Konstfack senare på dagen för att vara lite kulturell och titta på examensarbeten. Vi får se hur det blir.